onsdag 27 augusti 2014

Kärlek till min finaste...

I aprils milda sken kom jag att åter till tro. 
Så värmande känsla när våren slogs mot vinterns sista strid. 
Hoppet blommade ikapp med trädens grönska. 
Och jag kände lycka i mitt bröst. 
Värmen spreds i mitt sårade hjärta och jag läkte. 
Om det nu är en tröst. 
Maj fyllde mig med allt det maj ska fylla oss med. 
Förälskelse, kärlek, skratt och lugn. 
Det pirrade i kroppen och jag framåt skred. 
Så vackert allt kan vara när livet ljusnar. 
Vi log och blev som unga på nytt. 
Jag kände mig älskad vilken lycka till slut. 
Om det nu är till någon tröst. 
Så kom juni, ljuva, vackra, varma juni.
Och allt försvann och min sommar blev till höst.

------------------------------

Vi fick en natt under månen. 
Och en kyss i försommarnatten. 
En kyss som höll oss kvar. 
Kvar i evigheten av oss. 
Evigheten som egentligen bara var en natt.
En natt i början av juni.
Början av juni men mitt i våra liv. 
Liv som drogs till en nattlig kyss. 
En kyss under månen. 
Vår allra första kyss.
Vår avskedskyss under månen. 
Natten blev sen och alla stjärnor höll oss kvar. 
Men stjärnorna föll och att önska vore för barnsligt.
Det blev tyst när du tog min hand i gryningen. 
Och timmarna vi hade försvann bort i soluppgången. 
Den natten när du kysste mig under månen

 Formulärets överkant

Camilla Kronholm

0 kommentarer: