"Han är vacker",
tänkte jag när jag vandrade genom skogen.
Marken i skogen var fuktig.
Disets fukt blötte mina kinder.
Näsan kändes kall.
Långt bort i mina tankar...
Ändå märkte jag hur skuggorna föll.
Lite rädd att halka på det våta löven, saktade jag ner på takten.
Dimman tätnade, luften stod helt still.
Kanske var det bara romantiska minnen från förr...
Camilla