Rut

En bortskämd sitter med näsan i vädret och sippar latte.
Suckar över tungt och arbetsamt shoppande och manikyr.
Beklagar sig över hur jobbigt det är att förverkliga sig själv.
Hon skall hinna bjudningar, träning, frisörbesök och massage.
Shopping och fikapaus på stadens hippa café.

I hennes flotta våning ligger en städerska på knä.
Hon kallas Rut och hoppas att pengarna ska räcka hela månaden.
Och att hon ska hinna hem till barnen innan dagen är slut.

Camilla

Julnatt

Magiska julnatt jag drömmer om mirakel....


Camilla

Insikten

Insikten...
Insikten att jag inte kommer att få fler barn slår hårdare den här gången.

Jag har alltid velat ha många barn, alltid. Tre kan tyckas många och jag är så glad och tacksam för dem. Fast jag ville gärna ha fler, men jag hade valt en man som inte ville ha många barn. Han ville inte ha fler, sen separerade vi och jag levde ensam i väldigt många år. Jag kom på mig själv med att vara nöjd med att det inte blir fler barn. Helt ok för mig, tillfreds med att jag var klar med den biten. Träffade någon lite sådär, men ville ändå inte ha fler. Jag var klar med att skaffa barn, skön känsla. Även om barn och bebisar alltid väcker något stort i mig.

Så mötte jag En kärlek så stor.... och jag har aldrig velat ha barn med någon så mycket som med honom. Helt plötsligt vaknade längtan efter barn på nytt och oj vad jag började längta. Vår kärlek var så stor, så stark, så vacker. Han var så kärleksfull och fin. Så underbar med sina barn och så kärleksfull med mina. Eftersom hans barn är yngre än mina skulle det inte bli en ensam liten med bara stora syskon. Och tillsammans skulle kärleken och jag få många barn, för han har tre och jag har ju tre och tänk om vi fick en ihop. Vi pratade också om barn, om vi skulle få barn ihop, vi drömde (ja ni som vet om oss kan ju tycka att det var knäppt).

Men så blir det inte vi.
28 augusti 2010 träffades vi för första gången irl, tiden har gått och nu är det inte vi längre. Och då slog det mig att jag kommer inte att få fler barn. Jag kommer inte att få barn med min stora kärlek och det är tungt. Denna gången mycket mer smärtsamt att inse. En sorg i sig.

Nu får jag jobba mig till känslan av att vara nöjd igen....

Camilla

1:a december

Glad 1:a december !!
Äntligen börjar den mysigaste tiden på året <3

Camilla

Utan våra andetag

Det här som gör så ont lär mig ingenting.
Jag vandrar för alltid på min ensamma stig.
Du valde min ensamhet.
Jag valde din sorg.
Vår kärlek så stor.

Den största av sitt slag.

Blev vår själsliga död.

Vår smärtsamma sorg.

Som lämnade oss halva.

Utan våra andetag.

 

Camilla

Skrämmande !!

Blir riktigt ledsen och arg när jag läser kommentarerna på facebook under Hillevi Larssons (S) bild på en budget från en ensamstående mamma.

Den visar ett exempel på att vi har fattigdom i Sverige.

De reagerar på och upprörs över att hon röker, inte på fattigdomen !!

De reagerat alltså inte på fattigdomen !!

De moraliserar över att hon röker, att hon borde sluta, får skylla sig själv när hon lägger pengarna fel osv.
Jag tycker att det är riktigt obehagligt att så många sätter sig på höga hästar och anser sig ha rätt att döma och moralisera !!

Detta handlar inte om rökning utan om att vi i Sverige idag har en så stor utspridd faktisk fattigdom !! Seriöst deras syn är fientlig och för mig riktigt skrämmande !!!

 

Camilla

November

Utplåna rasismen.

I ett land där borgelig politik fått styra blev folket fattiga och desperata.
Rädslan växte sig allt starkare i deras hjärtan.
Folket undrade vem som tagit deras jobb, vem som tagit deras allt.

Då smög rasisterna fram och skrek: Det är invandrarnas fel !
Listiga små rasister såg sin chans nu när borgarna segregerat folket, skapat klyftor och klass.
Nu kan vi skörda det borgarna sått, bara vi ljuger.

Bara vi låtsas att vi inga rasister är, då kan vi skylla på invandringen i allt.
Vi kan skrämma den redan rädda svensken och vinna röster på det.

Men jag säger en sak till alla rasister nu: Vi ger oss inte, vi fortsätter vår kamp.
Vår kamp för rättvisa, demokrati, välbyggd välfärd, solidaritet, jämlikhet ock kärlek till alla.
Vi vandrar tillsammans vi behöver varandra !!

Camilla

Ny recension av min bok.

Poesisidan Populär poesi har recenserat min bok

En kärlek så stor att den inte längre går att beskriva.

 

Även denna recensionen gjorde mig riktigt glad och stolt.

Läs den gärna och jag är så tacksam om ni hjälper mig att sprida min bok.

Boken går att beställa bl. hos Bokus, Bokia och Adlibris.

 

För att komma direkt till recensionen klicka HÄR

 

 

Camilla

 

Varmt välkomna till min föreläsning !

Att leva med fibromyalgi- en föreläsning

Camilla Kronholm är poet, författare och föreläsare.
Detta är en föreläsning som föddes ur min poesibok "En kärlek så stor att den inte längre går att beskriva". En bok som föddes ur en stor kärlek och mycket smärta.
Föreläsningen handlar om mig och om hur det är att leva med fibromyalgi. Jag delar med mig av smärtan och kampen i vardagen.
Mitt arbetarblod finns med som en röd tråd genom hela livet och i föreläsningen, jag brinner för rättvisa, för allas lika värde.
Ni får höra min poesi om kärleken och om smärtan.
En föreläsning som berör och beskriver livet med kronisk sjukdom, kamp för rättvisa och vacker poesi.

Kurslokal:

Medborgarskolan Halmstad, Söndrumsvägen 35, HALMSTAD

Ledare:

Camilla Kronholm

Start:

den 24 oktober 2012

Dag och tid:

Onsdag 18:00-19:30

Pris:

65 kr

Kursnummer:

86767

 

 

För anmälan:

 Klicka här för att komma till Medborgarskolans sida

Hoppas vi ses då !!
Camilla

Sista dikten i trean.

I natt skrev jag sista dikten i min poesisamling nr tre !! Nu är en tid över.
Skrev också första dikten i nästa samling. En ny tid börjar...

Är ni nyfikna på hur det går med tvåan.... Då får ni vara nyfikna lite till, stötta mig gärna och köp En kärlek så stor.... och jag LOVAR att ni då hjälper mig att ge ut tvåan ;-)

Läste precis att Nobelpriset i litteratur 2012 gick till Mo Yan, kul !!

Camilla

Recension i Tidningen kulturen

Lovande debutant

Camilla KronholmCamilla Kronholm
En kärlek så stor...att den inte längre går att beskriva
King Ink

När jag googlar på orden poesi och kärlek får jag över två miljoner träffar. Det har med andra ord skrivits oräkneligt mycket om det Camilla Kronholm tar sig an i sin första diktsamling, En kärlek så stor.
Nåja, tolv år in på det tjugoförsta århundradet är ju det mesta skrivet om det mesta. Det handlar i stället förstås om hur det görs, och om det är privat och borde stanna i byrålådan eller om det personligt men samtidigt allmängiltigt.
Camilla Kronholm, född 1969 i Lomma men boende i Oskarström, balanserar mellan det privata och det allmängiltiga i sina oftast kort-korta dikter i megaämnet kärlek.
Det finns två parallella stråk i de 53 dikterna. Båda handlar om smärta, själslig och fysisk. Den själsliga finns även när lyckan står bi, men är skör som ett strå i hård storm. Och skapar tvivel, som i Hemlig:"Säger du sanningen till mig eller är det en lögn du inte vet om?".

Den fysiska smärtan emanerar ur författarens Fibromyalgi, vars ständiga närvaro präglar En kärlek så stor. "När värken sliter sönder min kropp, sliter och drar tills jag förlorar mitt förstånd", skriver hon i dikten Mindre som slutar med "Då är jag mindre människa..."
Camilla Kronholm verkar ha en kärlek till tankepunkter. De kan funka i bland, till exempel när man ska förstärka något i texten. Men när de som i denna bok används så flitigt känns det nästan som om författaren inte riktigt står vid sina ord, det vill säga vid hennes instrument.
Det är synd och känns onödigt när hon ändå har orden i sin hand. Det är inga tranströmska metaforer hon levererar, utan habil vardags poesi om kärlekens väsen, dess möjlighet och omöjlighet. För att inte tala om allt däremellan. Förutom den grundmurade kärleken till barnen.
En kärlek så stor...att den inte längre går att beskriva, är en diktbok i rörelse. Från hopp och glädje, över mörker och ensamhet, och till en sorts insikt parad med trötthet:"När min väg blir för skrovlig för mina bara fötter/När vägen jag går blir för brant och min kraft sinar/Då viker jag av och sätter mig vid kanten av allt", för att låna tre rader ur Se dit ingen annan ser.
Camilla Kronholm är en debutant som lovar mer.

Ingemar Nilsson