Hon fnissade

"Hon fnissade ljudlöst för sig själv när hon gick till festen. Vilken tur att ingen skulle kyssa hennes nacke i natt. Hårfärgen som dolde de vita, inte grå, håren var ny och hade kletat ut sig över halva nacken..."

Camilla Kronholm

Insikt

"Hon hade tänkt så ofta att det var hon som skulle lära sig av tiden med dem här männen. Hon skulle lära sig av kärleken. Och nog hade hon lärt mycket och känt både enorm kärlek och otrolig smärta. Men när den verkliga insikten kom insåg hon att det var männen som skulle lära sig av henne."

Camilla Kronholm 

Äkta

"Så tänkte hon att det var bra sorgligt men ändå vackert på något sätt. Och att det var det som var meningen, meningen med hennes liv. Hon log för hon visste att hon aldrig mer skulle förlora sig själv, kanske gå vilse men aldrig mer förlora."

Camilla Kronholm 

Plötsligt...

Plötsligt stod dom bara där, båda två nästan samtidigt och knackade på hennes dörr med resväskorna i händerna. Det som hon så länga hade drömt om, först med den ene och sedan med den andra. Nu stod dom äntligen där, dom som hon hade älskat så. Och så plötsligt ställdes hon inför valet att välja en av dom men hur skulle hon kunna välja hon älskade dom båda två. Hon ställdes inför det som båda de två ställts inför innan när dom älskade två samtidigt. Dom kunde inte välja då lika lite som hon kunde välja nu....

Camilla Kronholm