Jag borde ta mina stavar och gå, gå en av de där två halvtimmarna jag ska gå i veckan. Jag måste det, min kropp behöver det. Jag har varit dålig på att gå den senaste månaden. Värmen och de lata dagarna har lindrat min kropp så otroligt mycket. Nu är det väderomslag och i och med det sämre väder (det är dock 25 grader, men det räcker visst inte)så min kropp skriker. Värken känns som influensavärk och kraftig mensvärk. Tröttheten kan liknas vid den trötthet man känner dagen efter ett nattvakt med ett magsjukt barn. Armarna är så svaga att de skakar. Min kropp är full av mjölksyra, som om jag tagit i allt jag hade i ett maratonlopp. Men i mitt fall går inte mjölksyran att enkelt vila bort, för mina muskler slappnar inte av. Musklerna skriker efter avslappning, efter vila och smärtlindring. Känslan är riktigt störande, för vädret är fortfarande varmt, jag är ledig och gör inte mycket, men ändå mår jag skit.
Camilla
Johanssons webbhistorik
1 månad sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar