Det gör ont och jag gråter.
Smärtan är svart.
Jag ingen ljusning ser.
Jag famlar.
Haltande och vacklande tar jag mig fram.
Glädjelöst och stilla mitt hjärta är.
Det har svartnat framför mina ögon.
Inget kan jag se.
Jag tar mig för bröstet, där pilar av is trängt in.
Hjärtat fryser och krossas till småsplitter.
Över smärtan har jag ingen makt.
Vill skrika.
Ett halvkvävt rop, sen är luften slut.
Tårar som rinner längs min kropp.
Ensam med smärtan.
Jag faller tungt.
Skadad och bränd lägger jag mig ner.
Jag blundar och vaknar inte mer.
Det gör ont och jag gråter.
Det är slut.
Camilla