När våra blickar möts

När våra blickar möts tänker jag inte längre på dig.
Och när han pratar med mig glömmer jag din röst.
Han är så totalt olik dig.
Ni slåss i mitt hjärta nu.
Både han och du.
Jag tror att du passar mig bättre.
Men vad spelar det för roll.
Han är vacker som en grekisk gud.
Bland det vackraste jag sett.
Han gör mig knäsvag och matt.
Ni skrattar båda åt mina skämt.
Fast jag inte är så kul.

Jag hör hans skratt och då glömmer jag ditt.
När han står nära minns jag inte längre din närhet.
Och jag vill att han ska stå kvar.
Vi hittar anledningar att mötas.
Jag bryr mig om vad jag tar på mig igen.
Mitt fåniga leende är tillbaka.
Och jag dansar fram när jag går.
Ja du passar mig bättre.
Men du försvann.
Han fanns inte i mina tankar.
Så olik mig så skilda världar och så vacker.
Ödet är märkligt vem vet vem som är rätt.

Camilla Kronholm