onsdag 9 november 2011

Minne längs vägen

Du vackra grådis kom till mig.
Jag är inte rädd för dig.
Packar mina väskor stilla.
Undertiden jag ett minne kan se.
Det får mig att varmt le.
Höstlöven faller alla nu.
Mitt minne är du.
Vägen jag åker brukar föra mig till dig.
Till oss.
Dit där vi alltid varit vi.
Jag blundar och minns det som inte längre finns...

Camilla

0 kommentarer: