Skriver på romanen.

Regntung dag, känns i kroppen, känns i själen. Skriver på romanen som gör så ont att skriva. Lite i taget lite då och då skriver jag på den romanen.

Den tar tid att skriva, den gör ont. Ofta rinner mina tårar, för jag minns det vackra och smärtas av sorgen. Men jag skriver, skriver om det största, det vackraste och det smärtsammaste....

Vem vet vad det blir av den sen. Sen när den är klar.

Men det är sen. Nu är nu och nu skriver jag lite, väldigt sakta, då och då tills den är klar.

Camilla