måndag 16 november 2009

Promenad och tankar

"Han är vacker",
tänkte jag när jag vandrade genom skogen.
Marken i skogen var fuktig.
Disets fukt blötte mina kinder.
Näsan kändes kall.
Långt bort i mina tankar...
Ändå märkte jag hur skuggorna föll.
Lite rädd att halka på det våta löven, saktade jag ner på takten.
Dimman tätnade, luften stod helt still.
Kanske var det bara romantiska minnen från förr...
Camilla

6 kommentarer:

anebettan sa...

Hejsan!
Vilka författar talanger :) vacker skrivet. Sköt om dig!

Camilla Kronholm sa...

Tack snälla du... det gör mig glad, då jag har författardrömmar :-)
Sköt om dig du med.

iesson sa...

Fina lyriska ord!!

varma kramisar i mängder skickar jag så här på tisdagskvällen. :-)

Familjen Stålnacke sa...

Så vackert, Camilla :-)

Camilla Kronholm sa...

Tack söta ni, jag blir så glad.
Kramar

Warglycke sa...

Jag sökte dig och fann fyra med ditt namn... varav jag tror att en är du... på Fejan. Testar att sända vänförfrågan och du ser ju om du känner igen mig från mitt foto.