Visar inlägg med etikett Tro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tro. Visa alla inlägg

fredag 20 mars 2015

Tänker du på mig när du inte ska?

Om jag ser dig i ögonen älskling förlorar jag mig för alltid. 
Jag vet bättre än att se dig i ögonen. 
De får mig att tro att du är min igen.
Att det är vi igen och nu för alltid. 

Tänker du på mig när du inte ska?

Om du bara såg mig i ögonen älskling skulle du minnas allt som vi sa. 
Eller vet du bättre än att se mig i ögonen?
Du skulle falla för mig igen. 
Och du skulle inte ta dig loss igen. 

Tänker du på mig när du inte ska?

Om vi såg varandra i ögonen älskling skulle vi våga tro på oss. 
Vi kanske ändå inte vet bättre än så. 
Jag skulle falla i dina armar igen. 
Du skulle öppna din famn för mig för alltid. 

Tänker du på mig när du inte ska?

Vi har varit här förut älskling och vi kan inte blunda mer. 
Det är en sak jag måste få veta. 
Så öppna dina ögon och se när jag öppnar mina. 

Tänker du på mig när du inte ska?
Camilla Kronholm 

tisdag 26 augusti 2014

Rädsla som tar över... sen djupnar vi igen...

Jag lovade mig själv att inte såras mer. 
Att mitt hjärta aldrig ska krossas igen. 
Jag lovade det då och jag påminner mig nu. 
Det var så nära igen jag glömde för en stund. 
För känslan när förälskelsen tar vid är skön. 
Så lurande med sin ljuva mjukhet.
Förälskelsen är lömsk och grym på att verka öm. 
Jag föll än en gång och kände det ljuva i mitt hjärta. 
Ville så gärna tro än en gång. 
Ville tro att det även är för mig.
Men jag borde veta bättre än så.
Jag borde ha lärt mig jag den hårda vägen gått. 
Jag gör inte om det igen jag gör bara inte det. 
Så nu måste känslor kvävas och begravas igen.
Jag måste få igen dörren som öppnats. 
Han får inte komma längre in nu. 
Han måste ut ur mig ur mitt hjärta. 
Jag lovade mig själv att jag inte gör om det. 
Aldrig någonsin igen aldrig mer. 
Jag litar inte på någon igen...

-------------------------------------

Navet i oss är du är jag 
är vi
Det finns ett vi
Vi två 
vi
Du och jag
tillsammans
När jag ler ler du
Jag ler varje gång jag ser dig

----------------------------------------------

Nu har du börjat andas med mig.
Våra andetag blandas till ett.
Du andas mig hela mig.
Och jag lever igen.

Våra hjärtan slår samma slag.
Som om dem vore ett.
Du hittar in i mitt hjärta.
Och jag lever igen.

Min hud blir varm av din hud.
När du rör vid mig finns bara vi.
Som om det alltid varit vi.
Och jag lever igen.

I din famn föds min trygghet.
Vi två blir ett.
Du vill vara med mig hela mig.
Vad underbart att leva igen. 


Våren och sommarens känslor i min poesi lägger jag upp nu, då jag varit dålig på att blogga... (läs föregående inlägg)...

Camilla Kronholm

lördag 16 augusti 2014

Tänk att jag kände såhär redan från början... fortsättning från tidigare inlägg...

Tänk att jag kände såhär redan från början...



Jag vill hoppa över orden. 
Jag önskar att jag inte tänkte så mycket. 
Jag drunknar i hans ögon.
Men tänker att det här gå aldrig bra. 
Blir varm när han är nära. 
Men vet att jag går ensam ur det här. 
Och ändå känns känslorna underbara. 
Känslorna som sen ska bytas ut. 
Tänk om jag var en sådan som inte kände så mycket. 
Så pratar vi och jag blir modig. 
Vågar tro för en stund. 
Nu väntar jag på när jag önskar att vi aldrig hade möts... 


Fortsättning följer... från våren och sommarens ljuva känslor som växte och sen kanske försvann...

Camilla Kronholm