torsdag 30 juli 2009

Släpper taget

Jag släpper taget om vissa av mina drömmar. Jag håller på att acceptera att jag har fibromyalgi, den diagnosen var den pusselbiten som fattades. De diagnoser jag hade innan räckte inte, det var något mer. Och detta något mer hette visst fibromyalgi och går inte att bota. Det går att lindra, men inte att bota. Jag som innan diagnosen tänkte att sjukvården skulle hitta felet och fixa det. Jag skulle bli botad, blir frisk och pigg och sen skulle jag förverkliga mina drömmar. Sen när jag blev frisk eller friskare i alla fall och när jag blev pigg, då var det en massa jag skulle göra. Nu blir jag inte frisk, så vissa av mina drömmar kommer jag inte att klara. Andra kan gå och nya kan skapas. Men som sagt, jag släpper taget om mina drömmar. Att släppa taget är en sorts förlust och en förlust medför sorg. Det är normalt och det kan ta tid. Sorg kan man inte hoppa över eller springa ifrån. Sorg tar man sig igenom och det ska jag göra. Sen ska jag hitta nya drömmar.

Camilla

5 kommentarer:

Familjen Stålnacke sa...

Hejsan Camilla! Nu har jag hittat din blogg!! :-) Min tid vid datorn brukar vara ytterst begränsad, så jag brukar bara hinna in på startsidan på Facebook, och då missar man ju en del... Men jag är glad att jag hittade hit, för du skriver så jättebra!! Våran blogg är mest för att hålla familj och vänner uppdaterade om vad som händer med barnen, men dina ord och tankar berör verkligen! Hit tänker jag komma tillbaka :-)

Stor kram från,
Susanne

Teskedsmamman sa...

Hela världen är full av drömmar och möjligheter... du ska bara hitta dina, de finns därute och sörj de du får låta gå vidare till någon annan och gläds åt de du hittar...

Drumdrum sa...

Du är så jävla dramatisk!


"Mamma? är vi i himlen nu?"


"Titta, nu rinner hjärnan ut!"

"Sorgearbete för uppgivna drömmar"

VAFAN CAMILLA!!!!! Du kan göra allt du vill men kanske inte just nu eller precis när du själv hade tänkt det men du klarar allt. Du klarar att uppfostra tre barn i ett alldeles för stort hus. Du har klarat att mitt i din sjukdom börja jobba på halvtid med en massa andras ungar som suger musten ur en. Du skaffade körkort NU inte innan när du inte hade några besvär utan NU. Du behöver göra en sak och det är att släppa det förflutna till förmån för din framtid. Acceptera dig själv för den du är och sätta värde på det för det gör vi andra!

Jag ÄLSKAR dig!! - Din bror!

Camillusbacillus sa...

Susanne och Magdalena, tack, tack.

Kära broder, japp jag är såååå dramatisk :-) Jag vet att jag fixar mycket och gillar mig själv, MEN vissa av mina drömmar kommer jag inte att fixa med tanke på hur jag mår. Så lite trist är det med det, lite sorg... men inget sorgearbete så... Du är bara för go och jag älskr dig oxå!!

Anbettan sa...

Ger styrka, tack!
Kram